Han ska utvisas för att arbetsgivaren inte gav honom semester

Kategori: Utlänningsrätt,

HeybetLagen är tänkt att skydda arbetstagares rättigheter. Istället utvisas arbetstagaren ur landet medan arbetsgivaren fortsätter kringgå lagen utan några konsekvenser. Arbetstagaren i detta fall, är min klient, som efter 10 år i Sverige, en tillsvidareanställning och en nyinköpt bostadsrätt ska utvisas ur landet som han betraktar som sitt hem. Domen kommer att överklagas till Migrationsöverdomstolen. Vi behöver ny praxis som tar tillvara arbetstagarens intressen i sådana situationer.

Eva Bazo

http://www.sydsvenskan.se/2017-05-08/han-ska-utvisas-for-att-arbetsgivaren-inte-gav-honom-semester

Om möjligheten att ansöka om ett arbetstillstånd vid avslag på Din asylansökan

Kategori: Utlänningsrätt,

beslutOm du får avslag på Din asylansökan har Du möjlighet att ansöka om ett tidsbegränsat arbetstillstånd. Innan Du kan ansöka om ett arbetstillstånd krävs det att beslutet att avslå din asylansökan har vunnit laga kraft. Ett beslut vinner laga kraft tre veckor från den dag Du fått ta del av Migrationsverkets beslut under förutsättning att Du inte överklagat beslutet. Du har även möjlighet att acceptera beslutet och skriva under en nöjdförklaring. En ansökan om  ett tidsbegränsat arbetstillstånd ska ha kommit in till Migrationsverket senast två veckor efter att beslutet att avslå din asylansökan har vunnit laga kraft. Ytterligare ett krav för att Du ska kunna ansöka om arbetstillstånd är att du har ett giltigt pass.

För att en ansökan om tidsbegränsat arbetstillstånd ska beviljas krävs det bland annat att Du varit undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd under tiden Du varit asylsökande. Du ska vidare sedan minst fyra månader tillbaka haft en anställning hos samma arbetsgivare och anställningen ska avse en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället. Detta innebär att från dagen då Din ansökan om arbetstillstånd inkommit till Migrationsverket ska Du arbeta och ha arbetat de senaste fyra månaderna och Din arbetsgivare ska kunna erbjuda fortsatt anställning under minst ett år till. Den erbjudna anställningen ska dessutom uppfylla vissa krav för att Din ansökan om arbetstillstånd ska beviljas. Du ska bland annat kunna försörja Dig genom anställningen. Vidare ska Din lön, Ditt försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller vad som är allmänt bruklig inom yrket eller branschen.

Har Du fått avslag på Din asylansökan och uppfyller de ovan nämnda kraven har Du således möjlighet att ansöka om ett tidsbegränsat arbetstillstånd. Behöver Du hjälp med Din ansökan om arbetstillstånd är Du välkommen att kontakta oss på Lagerlöfs Advokatbyrå.

Jur kand Eva Bazo

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till nordiska medborgare

Kategori: Utlänningsrätt,

Är Du nordisk medborgare och är bosatt i Sverige och har Din familj i ett land utanför EU och ni ska bo tillsammans i Sverige behöver din familj uppehållstillstånd. Huvudregeln är att Din familj måste få uppehållstillstånd innan de reser till Sverige. Vissa familjemedlemmar har emellertid rätt att ansöka om uppehållstillstånd från Sverige. De familjemedlemmar som kan ansöka om uppehållstillstånd från Sverige är bland annat Din partner. Med partner avses sambo, make/maka och registrerad sambo. Även Dina eller Din partners barn som är under 21 år har rätt att ansöka om uppehållstillstånd från Sverige.

Beroende på vilket land Din familj är medborgare i kan de behöva visum för att resa till Sverige. Om Din familj behöver visum lämnar de in ansökan om visum vid en svensk ambassad eller generalkonsulat i landet där de bor. Varje familjemedlem som behöver visum behöver lämna in en egen ansökan. Visumansökan är en skriftlig ansökan som ifylls och lämnas in vid den svenska ambassaden eller generalkonsulatet. Kan den som ansöker om visum visa att han eller hon är familjemedlem till den nordiska medborgaren som är bosatt i Sverige bör ansökan om visum i regel beviljas. När ansökan om visum har blivit beviljat har familjemedlemmen därefter rätt att resa till Sverige och ansöka om uppehållstillstånd från Sverige. Detta innebär att familjemedlemmen har rätt att uppehålla sig i Sverige under den tid som Migrationsverket handlägger ens ärende.

Har Du en familj som bor i ett land utanför EU och Du är nordisk medborgare som är bosatt i Sverige har Din familj således rätt att ansöka om uppehållstillstånd från Sverige och bo i Sverige tillsammans med Dig fram till att Migrationsverket fattar beslut i ärendet.

Har du ytterligare frågor avseende ansökan om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till nordiska medborgare eller behöver Du hjälp med Din ansökan är Du välkommen att kontakta oss på Lagerlöfs Advokatbyrå.

 

Att ansöka om uppehållstillstånd då Du befinner Dig i Sverige

Kategori: Utlänningsrätt,

sverigeDu som redan befinner Dig i Sverige och vill ansöka om uppehållstillstånd då Du har anknytning till någon i Sverige – Vad gäller? 

En utlänning som vill ansöka om uppehållstillstånd för att bo med någon i Sverige ska enligt huvudregeln i utlänningslagen ansöka om och beviljas ett tillstånd före inresan i landet. En sådan ansökan om uppehållstillstånd får inte beviljas efter inresan.  Från denna huvudregel förekommer det dock vissa undantag som ger utlänningen möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd när han eller hon redan befinner dig i Sverige. I 5 kap. 18 § andra stycket utlänningslagen finns en uppräkning av undantagssituationer när uppehållstillstånd får beviljas medan sökanden befinner sig i Sverige. I punkten 5 anges att uppehållstillstånd kan beviljas trots att utlänningen befinner sig i Sverige om han eller hon har stark anknytning till personen som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där. I undantagsregeln anges vilka fall av familjeanknytning som kan vara föremål för undantag från huvudregeln. Dessa fall av familjeanknytning är familjeåterförening, så kallad snabb anknytning, andra anhöriga som utlänningen haft hushållsgemenskap med, en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett i Sverige bosatt barn, samt en förälder som ska utöva umgänge med ett i Sverige bosatt barn.

Familjeåterförening omfattar bland annat den som är make eller sambo till någon som är bosatt i Sverige eller ett utländskt barn som är ogift och har en förälder som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Det gäller även ett utländskt barn som har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt i eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige.

Med snabb anknytning syftas på en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges.

Avseende anhöriga som utlänningen haft hushållsgemenskap med avses en utlänning som är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige, om utlänningen har ingått i samma hushåll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna, som fanns redan i hemlandet.

Som nämnts är huvudregeln för samtliga av de ovan nämnda anknytningsfallen att utlänningen ansöker om uppehållstillstånd och beviljas tillståndet före inresan i Sverige. Ett åsidosättande av denna huvudregel kräver att utlänningen har stark anknytning till personen i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen söker från hemlandet.

Beträffande begreppet stark anknytning saknas det motivuttalanden. Rekvisitet anses dock uppfyllt om det vid prövningen av frågan om uppehållstillstånd ska beviljas framkommer att en anknytning till en person bosatt i Sverige är av ett sådant slag att det finns förutsättningar att bevilja uppehållstillstånd. Med andra ord, om utlänningen omfattas av någon av de ovan uppräknade familjeanknytningsfallen bör rekvisitet stark anknytning anses vara uppfyllt. Det räcker dock inte att enbart ha stark anknytning till den bosatta personen i Sverige utan det ska dessutom inte skäligen kunna krävas att utlänningen reser till ett annat land för att gen in sin ansökan därifrån.

Avseende skälighetsrekvisitet har det i förarbetena understrukits att stor tonvikt bör läggas vid de svårigheter en sökande kan möta när det gäller att återvända till hemlandet för att inge en ansökan därifrån. Som exempel på sådana situationer anges bland annat svårigheter att erhålla pass eller utresetillstånd, skyldighet att fullgöra en mycket lång värnpliktstjänstgöring eller att avtjäna ett straff för gärning som inte är straffbelagd i Sverige. Om det inte finns någon svensk utlandsrepresentation i det land som utlänningen ska återvända till och det är förenat med stora praktiska svårigheter och betydande kostnader att resa till något grannland, kan vara ytterligare en omständighet då det inte är skäligt att låta den sökande återvända till ett annat land för att inge sin ansökan därifrån.

Om det vid tillämpningen av undantagsregeln finns barn som berörs ska det vid skälighetsbedömningen särskilt beaktas konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

En omständighet som medför att uppehållstillstånd i många fall beviljas utan att utlänningen behöver resa tillbaka till hemlandet och ansöka om tillstånd därifrån är när utlänningen är förälder till och vårdnadshavare för ett barn som har uppehållstillstånd eller är svensk medborgare, och en utlänning som har eller väntar barn med en person som är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd. Det har dock uttalats i förarbetena att det förhållande att sökande har eller väntar barn med någon i Sverige bosatt person inte kan innebära att huvudregeln undantagslöst ska frångås men bör i de flesta fall innebära att uppehållstillstånd beviljas.

Migrationsverket får kritik för sitt handläggande av ärenden med ensamkommande flyktingbarn.

Kategori: Rättsfall, Utlänningsrätt,

migrationsverketJustitiekanslern (JK) har i ett beslut av den 12 augusti 2015 riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket för att handläggningen av ett ärende rörande ett ensamkommande flyktingbarn dragit ut på tiden i fjorton månader. Under Migrationsverkets långsamma handläggning hann barnet fylla arton år.

JK konstaterar att ärenden som rör ensamkommande flyktingbarn skall ges en hög prioritet tids- och handläggningsmässigt. JK talar om handläggningstider omkring tre månader som rimligt. Fjorton månaders handläggningstid bedömdes som helt oacceptabelt. JK konstaterar också att om Migrationsverket hade hanterat ärendet med den skyndsamhet som krävs när det gäller barn och med barnets bästa för ögonen kunde man anta att utgången hade blivit annorlunda för den sökande. Genom Migrationsverkets bristfälliga hantering har detta troligen påverkat utgången i ärendet.

JK:s diarienummer 7985-14-21

Att utöva myndighet mot enskild

Kategori: Rättsfall, Utlänningsrätt,

Att utöva myndighet mot enskild


I vårt arbete företräder vi ofta personer gentemot offentliga myndigheter. Det kan till exempel röra sig om att vara försvarare åt en misstänkt, företräda en asylsökande, eller att företräda en förälder vars barn tvångsomhändertagits av sociala myndigheter. Det ligger i sakens natur att myndigheten, i relation till den enskilde, har betydligt större resurser och betydligt större maktbefogenheter, och att myndigheten måste bedriva sin verksamhet på ett rättssäkert sätt.

Det ter sig naturligt att en myndighet i sin verksamhet måste följa svenska lagar och förordningar. I en tid av alltmer ökad globalisering måste myndigheterna också följa EU-rättsliga regler och de regler som Europakonventionen om skyddet för de mänskliga rättigheterna ställer upp. En utgångspunkt för hur en svensk myndighet skall bedriva sin verksamhet återfinns i 1 kap. 9§ Regeringsformen där det framgår att myndigheter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Merparten av de tjänstemän som arbetar i myndigheterna följer klanderfritt de regler de har att följa. I vårt arbete stöter man, tyvärr, dock stundtals på situationer när det kan ifrågasättas om myndighetsutövandet sker på ett sakligt, opartiskt, och rättsäkert sätt. Ofta kan detta säkert bero på den s.k. ”mänskliga faktorn”, eller hög arbetsbelastning i kombination med minskade resurser.

Det kan ibland förklara varför rättsosäkra myndighetsbeslut fattas.

Det kan dock aldrig försvara att rättsosäkra myndighetsbeslut fattas.

Det är därför av vikt att de myndigheter som utövar myndighet mot enskilda, regelbundet påminner sig själva, eller påminns, om vad deras verksamhet och beslut egentligen får för följder för de enskilda som påverkas av besluten.

En bra och fortfarande aktuell artikel författad av advokaterna Peter Althin och Anton Strand från 2008 som berör samma ämne! – http://www.aftonbladet.se/debatt/article11955511.ab

David Faxe

EU:s påverkan inom migrationsrättens område

Kategori: Utlänningsrätt,

EU:s påverkan inom migrationsrättens område


Den svenska rättstillämpningen påverkas i hög grad av den europeiska rättstillämpningen och den utvecklingen visar sig även inom migrationsrättens område.

Ett tydligt exempel på det är Migrationsöverdomstolens avgörande i målet MIG 2013:17. Fallet gällde en turkisk arbetstagare som hade ansökt om förlängning av sitt uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Grunden för hans ursprungliga uppehålls- och arbetstillstånd var hans arbete i Sverige. Han hade ordnat med arbete och nödvändiga tillstånd före inresan i Sverige.

I prövningen av hans ansökan om förlängning av uppehålls- och arbetstillståndet gjordes bedömningen att han inte uppfyllde kraven för förlängning enligt utlänningslagen. Fallet slutade dock inte där. Till stöd för ansökan åberopade arbetstagaren ett avtal mellan EU och Turkiet. Avtalet går i korthet ut på att underlätta för turkiska medborgare, som tagit sig in på den europeiska arbetsmarknaden, att få sina tillstånd förlängda.

Enligt avtalet (associeringsavtalet) har en turkisk medborgare som följt svenska lagar och författningar vad avser inresa och anställning rätt att utöva yrkesverksamhet i Sverige eftersom han eller hon anses vara en arbetstagare som tillhör den reguljära (lagliga) arbetsmarknaden.

Genom avtalet hamnar turkiska medborgare i en fördelaktig situation i samband med förlängning av sitt arbetstillstånd i Sverige. Det är en direkt effekt av EU-rätten.

Ovannämnda fall är ett av många där EU-rätten fått en avgörande betydelse för svensk rättstillämpning och i framtiden lär denna påverkan bli ännu mer tydlig.

/Sait Umdi


 

 

Sverige lämnar ut barn i enlighet med Haag-konventionen

Kategori: Rättsfall, Utlänningsrätt,

Svea Hovrätt har i februari 2013 (ÖÄ 91-13) tagit beslut om att överflytta barns boende i Sverige till fadern, bosatt i Spanien. Överflyttande skall ske efter olovligt bortförande, om det inte finns starka skäl att vägra överflyttning. Flickan var född och bosatt i Spanien tills i januari 2012 då hon flyttade till Sverige med modern. Den 10-åriga flickan motsatte sig överflyttning till fadern i Spanien, men hovrätten beslutade ändå att överflyttning skulle ske eftersom det inte var visat att hinder mot överflyttning fanns. Sådana hinder är om ansökan om överflyttning görs när ett år förflutit från det olovliga bortförandet, om överflyttningen kan skada barnets kroppsliga eller själsliga hälsa, om barnet själv motsätter sig överflyttningen och barnet nått sådan ålder och mognad att viljan bör beaktas samt om det inte är förenligt med grundläggande principer om skyddet för mänskliga fri- och rättigheter.

Haag konventionen tillämpas av många länder för att återföra olovligen bortförda barn till ursprungslandet. För närvarande har 81 länder undertecknat 1980 års Haag konvention.

Ansökan om uppehållstillstånd

Kategori: Rättsfall, Utlänningsrätt,

Var ska en ansökan om uppehållstillstånd lämnas in?

Migrationsöverdomstolen har (UM 2183:10) utrett frågan om var en ansökan om uppehållstillstånd ska lämnas in. I det aktuella målet hade Migrationsverket avslagit en persons ansökan om uppehållstillstånd på anknytning till sin i Sverige bosatta hustru. Den sökande hade lämnat in sin ansökan vid Sveriges ambassad i Oslo, Norge. Som skäl för sitt beslut angav Migrationsverket att ansökan inte lämnats in och utretts av en svensk beskickning eller av svenskt konsulat i hemlandet eller det land där sökanden annars är stadigvarande bosatt enligt 4 kap 20 § utlänningsförordningen (2006:97).

Migrationsöverdomstolen hänvisar i sin dom till rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening. Direktivet innehåller ingen bestämmelse om var en ansökan ska lämnas in, varför Migrationsverket inte har rätt att avslå en ansökan av det aktuella slaget på den grunden att ansökan lämnats in till en svensk beskickning eller konsulat i ett annat land än hemlandet eller det land där sökanden annars är stadigvarande bosatt.

Migrationsöverdomstolen menar att en utredning bäst låter sig göras i sökandens hemland eller det land där han eller hon annars är stadigvarande bosatt. Emellertid måste Migrationsverket göra en materiell prövning även i fall där ansökan lämnats in i ett annat land.

JO kritiserar domare vid Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen, efter anmälan från Lagerlöf & Partners

Kategori: Rättsfall, Utlänningsrätt,


Beslutet från JO i korthet.

En biträdande jurist på en advokatbyrå var offentligt biträde i ett mål om uppehållstillstånd. Inför en förhandling i migrationsdomstolen satte hon en annan biträdande jurist i sitt ställe. Domaren på migrationsdomstolen vägrade att godta detta. Eftersom det var en fråga som den biträdande juristen fick besluta om själv får domaren kritik för sitt ingripande.

Anmälan
Biträdande juristen Marie Pettersson framförde i en anmälan klagomål mot Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen, med anledning av handläggningen av en fråga om offentligt biträde i ett mål om uppehållstillstånd. Marie Pettersson konstaterade att samma dag som migrationsdomstolen satt ut målet till förhandling hade även Malmö tingsrätt satt ut en förhandling i ett vårdnadsmål med intermistiska yrkande vari klienten endast kände förtroende för henne. Eftersom hon inte hade träffat klienten i migrationsmålet arrangerades så att jur. kand. Carl Fredrik Öqvist introducerades för denna klient den 12 maj 2011. Klienten i migrationsmålet fann förtroende för Carl Fredrik Öqvist och accepterade att denna skulle biträda henne i migrationsdomstolen vid utsatt förhandling den 19 maj 2011. Migrationsdomstolen underrättades den 13 maj 2011, dvs. en vecka före utsatt förhandling, om substitutionen till Carl Fredrik Öqvist. Föredragande i målet återkom samma dag till henne telefonledes och meddelade att ordföranden låtit meddela att det inte var acceptabelt att någon annan än hon kom på den utsatta förhandlingen.