Familjerätt

Umgänges- & vårdnadsfrågor

Familjerätt

Den som har vårdnaden om ett barn har ansvar för barnets personliga och juridiska förhållanden. Därmed har vårdnadshavaren rätt och skyldighet att bestämma i olika frågor som rör barnet, exempelvis var barnet skall vara folkbokfört, om pass skall utfärdas etc. Vårdnadshavaren måste dock ta hänsyn till den andra förälderns och barnets synpunkter och önskemål. Vårdnaden kan vara gemensam för båda föräldrarna eller ensam för en av föräldrarna. Huvudregeln är att båda föräldrarna skall ha gemensam vårdnad om barnet. Denna huvudregel kan frångås i vissa speciella fall.

Har en förälder ensam vårdnad är huvudregeln att barnet skall vara boende hos den föräldern. När föräldrar, som inte bor tillsammans, har gemensam vårdnad om ett barn, inte kan komma överens om var barnet skall vara boende, kan en domstol besluta hos vem av föräldrarna barnet ska bo. Tingsrätten måste då ta hänsyn till vad som kan anses vara till barnets bästa. Föräldrarna kan också på frivillig väg avtala om vem barnet ska bo hos. Ett sådant avtal gäller om det är skriftligt och har godkänts av socialnämnden.

Ett barn har rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller att de har annan kontakt. Även vad gäller umgänge mellan barn och förälder måste hänsyn tas till vad som kan anses vara till barnets bästa.


Underhållsbidrag/underhållsstöd

Den förälder som barnet bor hos kan ansöka hos Försäkringskassan om att få underhållsstöd för sitt barn. Underhållsstödet betalas med högst 1 573 kr per månad. Underhållsbidrag kan bestämmas till högre belopp än vad Försäkringskassan betalar i underhållsstöd. Föräldrarna kan själva komma överens om hur mycket som ska betalas i underhållsbidrag. Om de inte kommer överens kan jurister eller advokater hjälpa föräldrarna med beräkning av underhållsbidrag. Det är inte ovanligt att en kontakt med jurist eller advokat leder till att underhållsbidraget blir prövat av tingsrätten som så småningom skriver i en dom hur mycket den underhållsskyldige ska betala i underhållsbidrag. Om underhållsbidrag inte tidigare har fastställts i avtal eller dom är det även möjligt att få underhållsbidrag retroaktivt för de senaste tre åren.

Det finns beräkningsformler som används för att avgöra hur mycket respektive förälder har förmåga att betala för sitt barn. Om föräldrarna har lika goda ekonomiska förhållanden ska de betala lika mycket var för barnet. Barnets behov kan räknas fram med hjälp av bland annat schablonbelopp för vad barn kostar i olika åldrar.

Det går att få underhållsbidrag även om den underhållsskyldige bor utomlands. Om tingsrätten i en dom har bestämt vad den underhållsskyldige ska betala kan Försäkringskassan hjälpa till med indrivning av underhållsbidraget.


Kvarsittningsrätt till gemensam bostad

När makar ska gå skilda vägar uppstår ofta frågan om vem som ska bo kvar i det gemensamma hemmet. Frågeställningen kan delas upp i två delar. Dels kan det handla om vem som ska flytta ut och vem som ska bo kvar fram till bodelning sker, dels kan det handla om vem som ska få överta det gemensamma hemmet vid bodelning.

I första hand gäller det att försöka komma överens om vem som ska bo kvar och vem som ska flytta ut. Vid en sådan överenskommelse bör makarna tänka på att komma överens om vem som ska stå för kostnader för fastigheten eller bostadsrätten under tiden fram till bodelning sker.

Makarna bör ha i åtanke att den som flyttar ut ur det gemensamma hemmet före bodelning kan vara skyldig att stå för gemensamma lånekostnader som belastar fastigheten eller bostadsrätten fram till bodelning sker. Däremot kan den av makarna som flyttat ut ur det gemensamma hemmet ha rätt att kräva ersättning (s.k. nyttjanderättsersättning) från den som bor kvar om bodelning skulle dra ut på tiden.

Om makarna inte kan komma överens?

Om makarna är oense om vem som ska bo kvar fram till bodelning sker kan den som vill bo kvar ansöka hos tingsrätten om att erhålla ”kvarsittningsrätt”.  Tingsrätten kallar då makarna till en förhandling där båda får framföra sina skäl till att få vara den som ska bo kvar. Tingsrätten beslutar sedan om vem som har störst behov av att bo kvar fram till bodelning sker.

Om makarna inte är överens om vem som ska erhålla den gemensamma bostaden i en bodelning är det en fråga som blir föremål för bodelningsförrättaren att avgöra. Den av makarna som erhåller den gemensamma bostaden får oftast lösa ut den andre genom att ersätta denne ekonomiskt. Om och i så fall till vilket belopp beror på vilka tillgångar och skulder respektive make har och som ingår i bodelningen.

Som nämndes ovan gör tingsrätten, eller i förekommande fall bodelningsförrättaren, en bedömning av vem av makarna som har störst behov av att bo kvar i det gemensamma hemmet eller att överta det gemensamma hemmet. Ungefär samma behovsprövning ska göras både avseende kvarsittningsrätt och det slutliga boendet. En sammanvägning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet ska göras vid behovsprövningen.

Faktorer som påverkar tingsrättens/bodelningsförrättarens behovsprövning är främst hos vem av makarna som eventuella barn ska bo. Den av makarna som ska ha barnen boende hos sig anses oftast vara den som bäst behöver bostaden. Om makarna inte har några barn så är det andra faktorer som påverkar bedömningen. Exempel på sådana faktorer kan vara ålder, hälsa eller vem som lättast kan skaffa en ny bostad.

Den av makarna som inte är ägare av den gemensamma bostaden kan har rätt att få överta bostaden i en bodelning ”om det med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt att ett övertagande sker”. Vid denna bedömning kan det finnas faktorer som talar emot ett övertagande och som måste vägas mot makens behov av ett övertagande. Exempel på sådana faktorer kan vara om egendomen är ägarmakens föräldrahem eller släktgår eller om egendomen är makens enskilda egendom pga. äktenskapsförord. I vissa fall kan även ett gemensamt boende som utgör ena makens enskilda egendom bli föremål för övertaganderätt, såvitt inte egendomen är enskild pga. arv eller testamente.


husÄktenskapsförord

Inför och under ett äktenskap äger var och en av makarna det de själva köper eller införskaffar och äganderätten förändras inte med ett äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord reglerar dock hur egendomsförhållandena ska se ut vid en eventuell skilsmässa. Vid ett upprättande av äktenskapsförord ska makarna fråga sig om de ska ha full giftorätt i varandras egendom? Detta innebär att om makarna en dag går skilda vägar, ska all den egendom makarna har, och all egendom makarna kommer att införskaffa under äktenskapet, ingå i den bodelning som ska göras i anledning av skilsmässa. Makarna kanske hellre vill att egendomen – all eller en del av den – ska vara enskild egendom? Till skillnad från giftorättsgods bodelas enskild egendom inte. Genom ett äktenskapsförord kan makar eller blivande makar sinsemellan avtala om hur de vill att deras egendom ska hanteras vid en eventuell framtida bodelning.

Det finns dock vissa formkrav som måste iakttas. För att ett äktenskapsförord ska vara giltigt, måste det vara skriftligt och undertecknat av bägge makarna. Äktenskapsförordet måste dessutom registreras hos Skatteverket.

Vill makarna ha en ändring till stånd – det vill säga om makarna vill göra (all eller delar av) enskild egendom till giftorättsgods igen, eller tvärtom – måste makarna upprätta ett nytt äktenskapsförord. Det nya äktenskapsförordet måste undertecknas av bägge makarna och registreras hos Skatteverket.

En erfaren advokat eller jurist kan vara behjälplig med att utforma ett äktenskapsförord som bäst passar makarna med hänsyn till frågor rörande skatter, hantering av förekommande fastigheter och lån samt testamente och arv.