Månadens medarbetare augusti 2017

Kategori: Övrigt,

Thea tillverkar glass till morgondagens fikaThea Palmqvist. Dessa ord tycker vi medarbetare beskriver henne bäst. Sprudlande, snabb, kompetent, P. jur. hc (honorore causa), professionell, gudomlig matlagare, alltid glad, hjälpsam, spexig, redig, ambitiös, gourmand, spännande, äventyrlig.

Månadens anställd.

Kategori: Lagerlöfs Advokatbyrå,

EvaEva Bazo. Dessa ord tycker vi medarbetare beskriver henne bäst. Så himla duktig! Engagerad, passionerad, katt på hett plåttak, kolerisk, arbetsmyra, djup, öppen, pratglad, snackig, snygg, het, hjärta av guld,  pretentiös, ger sig aldrig samt snyggast klädd på byrån.

Han ska utvisas för att arbetsgivaren inte gav honom semester

Kategori: Utlänningsrätt,

HeybetLagen är tänkt att skydda arbetstagares rättigheter. Istället utvisas arbetstagaren ur landet medan arbetsgivaren fortsätter kringgå lagen utan några konsekvenser. Arbetstagaren i detta fall, är min klient, som efter 10 år i Sverige, en tillsvidareanställning och en nyinköpt bostadsrätt ska utvisas ur landet som han betraktar som sitt hem. Domen kommer att överklagas till Migrationsöverdomstolen. Vi behöver ny praxis som tar tillvara arbetstagarens intressen i sådana situationer.

Eva Bazo

http://www.sydsvenskan.se/2017-05-08/han-ska-utvisas-for-att-arbetsgivaren-inte-gav-honom-semester

Månadens anställd

Kategori: Lagerlöfs Advokatbyrå, Övrigt,

ebbaEbba Gerleman. Dessa ord tycker vi medarbetare beskriver henne bäst. ”Du är bäst”, eftertänksam, tyst, smart, lägenhetssökande, bestämd, Bridezilla, katter, kött, kärlek, rolig, ärlig, klok, stabil, härlig, lojal, intelligent och varm person.

Häktning av EU-medborgare- diskriminering?

Kategori: Brottmål, Rättsfall,

HäktetOm en misstänkt döms för brott och är häktad, kan rätten besluta om att den misstänkte ska kvarstanna i häkte till dess att domen vinner laga kraft (inte kan överklagas längre). Häktning kan ske om det för brottet är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att den misstänkte avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (s.k. flyktfara). Det har varit vanligt förekommande att EU-medborgare, utan hemvist i Sverige, som har dömts till kortare fängelsestraff för exempelvis rattfylleri har kvarhållits i häkte med hänvisning till flyktfara. Motsvarande har som regel inte skett av svenska medborgare/ personer med hemvist i Sverige. Invändningar har gjorts om att häktningen av EU-medborgare skulle strida mot likabehandlingsprincipen inom EU, som i korthet innebär att unionsmedborgare som befinner sig i samma situation ska behandlas lika i rättsligt hänseende, oberoende av nationalitet, om det inte finns något uttryckligt undantag. Högsta domstolen har därför prövat frågan om det med hänsyn till likabehandlingsprincipen fanns hinder mot häktning av en litauisk medborgare som dömts till tre månaders fängelse för narkotikasmuggling (mål nr Ö 5052-16).

 

Högsta domstolen konstaterade att för att indirekt diskriminering på grund av nationalitet ska föreligga förutsätts att lika situationer behandlas olika eller att olika situationer behandlas lika. Syftet med häktning på grund av flyktfara efter att dom har meddelats är främst att för att förhindra att den dömde undanhåller sig straffet. Systemen med europeisk arresteringsorder och erkännande av domar för straffverkställighet kan inte användas för att säkerställa en verkställighet om en frihetsberövande påföljd understigande fyra månader hade dömts ut. Högsta domstolen konstaterade därmed att om den dömde lämnade Sverige skulle verkställighet av fängelsestraffet endast kunna ske om den dömde också frivilligt återvände till Sverige.  Med hänsyn till de skillnader i möjlighet till verkställighet av straffet som därmed fanns mellan den litauiske medborgaren och en person med hemvist i Sverige kunde de enligt Högsta domstolens mening inte anses vara i samma situation. Därmed kunde heller ingen indirekt diskriminering anses föreligga när den litauiske medborgaren förklarades vara fortsatt häktad.

Barns boende och växelvis boende

Kategori: Familjerätt,

barns boendeEnsam vårdnad om barnet
Om förälder har ensam vårdnad om barnet är det den föräldern som beslutar var barnet ska bo.

Gemensam vårdnad om barnet
Om föräldrarna, vilket är vanligast, har gemensam vårdnad kan domstol bestämma vem av föräldrarna som barnet ska bo hos. Att bo hos en förälder innebär att barnet normalt bor hos den föräldern.

Barnets bästa
Domstolen ska bestämma vad som är bäst för barnet. Vilket boende, hos mamman eller pappan, som är bäst för barnet?  För att avgöra detta brukar domstol införskaffa en utredning från sociala myndigheter. I utredningen brukar det förekomma hembesök hos respektive förälder, att man pratar med barnen och även pratar med referenspersoner såsom lärare, mentorer mfl.

Växelvis boende
Om barnet bor ungefär lika mycket hos sina föräldrar talar man om växelvis boende. För att det ska vara aktuellt krävs det också att detta är till barnets bästa. Det innebär att föräldrarna måste vara överens om att det är bra att barnen bor lika mycket hos dem. Därför är det mycket sällan som domstol dömer till växelvis boende om inte föräldrarna är överens.

För att ett växelvis och flexibelt boende ska fungera väl för barnen är det viktigt att föräldrarna samarbetar och kommunicerar väl med varandra. Det är också en stor fördel om föräldrarna bor relativt nära varandra så att barnen kan röra sig fritt mellan föräldrarna.

God man – vad är det?

Kategori: Socialrätt,

God manDet som kallas god man har på senaste tiden blivit uppmärksammat i media och av denna anledning ges här en snabb överblick över vad detta egentligen är och innebär.

En god man är någon som på förordnande av domstol utför särskilda uppgifter åt någon annan. Personen i fråga behåller dock sin rättshandlingsförmåga och den gode mannen ska snarare fungera som en hjälpande hand. En god man förordnas åt en myndig person när denne på grund av sjukdom eller liknande har särskilt svårt att sköta sina juridiska, ekonomiska eller personliga angelägenheter. Möjligheten ställs också i relation till mindre ingripande åtgärder, så som andra typer av bistånd eller hjälp från vänner och familj. Något generellt krav på att sådana åtgärder först ska ha prövats ställs däremot inte.

Det är kommunens överförmyndare som sköter tillsynen över de gode männen och det ställs i föräldrabalken vissa krav på vem som kan åta sig ett sådant uppdrag. Normalt kontrolleras såväl brottsregister som Kronofogdemyndighetens register innan någon anlitas som god man. Skulle en olämplig person utses kan kommunen i vissa fall bli skadeståndsskyldig. Det är vidare domstolen som genom sitt förordnande sätter upp ramarna för den gode mannens behörighet, dessutom finns generella bestämmelser om uppdragets innebörd i föräldrabalken. Den gode mannen ska till exempel enligt lag handla på sådant sätt som bäst gagnar huvudmannen, vidare ska räkenskap föras över förvaltningen och huvudmannens tillgångar får inte blandas med andra medel.

Vilka rättsverkningar den gode mannens handlande får beror på omständigheterna. Om handlandet ligger helt utanför förordnandet blir det inte bindande för huvudmannen.  För rättshandlingar som ligger inom förordnandet krävs däremot huvudmannens samtycke, så länge det är möjligt att inhämta detta. Ett samtycke kan dock ges i efterhand, vara underförstått eller ges generellt.  Vidare föreligger ett presumerat samtycke för mer vardagliga rättshandlingar så som mat- och klädesinköp eller hyresbetalningar.

En god man som handlat på felaktigt sätt kan bli skadeståndsskyldig både jämtemot tredje man och sin huvudman enligt 11 kap. 6 § och 12 kap. 14 § föräldrabalken. Vidare ska den gode man som misskött sitt uppdrag och på grund av det är att anse som olämplig skiljas från uppdraget, ett beslut som fattas av kommunens överförmyndare.

Var går gränsen mellan avlägsnande och omhändertagande?

Kategori: Övrigt,

polisAvvisande innebär att någon hindras att ta sig in eller förbi något, avlägsnande innebär att någon flyttas bort från något och omhändertagande innebär att någon flyttas till t. ex. en polisstation.

Med stöd av 13 c § PL kan polisen, utan individuell prövning, avvisa eller avlägsna personer i en folksamling som stör den allmänna ordningen, såvitt det inte rör sig om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Det är viktigt att ett avlägsnande i enlighet med bestämmelsen inte övergår i ett omhändertagande i rättsligt hänseende. Behovs- och proportionalitetsprinciperna i 8 § PL får stor betydelse för tillämpningen av paragrafen.

I förarbetena till PL sägs att ett avlägsnande innebär att någon förs bort från den plats där han befinner sig, t. ex. ut från ett nöjesfält eller bort från en idrottsplats. Om det är frågan om annat än en kortare sträcka och åtgärden innefattar ett påtvingat kroppsligt ingrepp som inte är helt kortvarigt torde åtgärden vara att betrakta som ett omhändertagande. Justitieutskottet menade att om man flyttar någon mer än en helt kort sträcka kan det ses som ett omhändertagande istället för ett avlägsnande. Det förutsätts att ett avlägsnande är en klart mindre ingripande åtgärd än ett omhändertagande. JO menar att det inte går att ange någon exakt gräns mellan omhändertagande och avlägsnande, det är ingripandets varaktighet och sträckans längd som tillsammans avgör om ingripandet har karaktär av avlägsnande eller omhändertagande. JO har anslutit sig till uppfattningen att det i enstaka fall kan vara acceptabelt att avlägsna människor ett par kilometer bort. Kör man människor längre bort än så blir det fråga om omhändertagande, liksom om man kör människor hem till bostaden.

Syftet med ett avlägsnande enligt 13 c § är begränsat till att upprätthålla ordningen på platsen varifrån avlägsnandet sker, det får inte syfta till att hindra uppkomsten av andra ordningsstörningar.

JO har tittat på två fall av föregivna avlägsnanden och i båda fallen bedömt att det rört sig om olagliga omhändertaganden. I det första hade demonstranter förts bort mellan 11 och 29 km från platsen för ordningsstörningen och i det andra fallet mellan 16 och 25 km. I båda fallen har polisen använt bussar.