Utlänningsrätt

flyttfågelUppehållstillstånd/asyl

Uppehållstillstånd krävs när en utlänning vill vistas en längre tid i Sverige. Ett sådant tillstånd kan vara permanent eller tillfälligt. Huvudregeln är att permanent tillstånd ska ges om utlänningen avser att bosätta sig i Sverige och accepteras för invandring.

En EU/EES medborgare som är arbetstagare, egen företagare, tillhandahållare eller mottagare av tjänster, studerande eller har tillräckliga medel för sin försörjning har uppehållsrätt i Sverige. Även personer från länder utanför EU som har bott en längre tid i ett EU-land kan få status som varaktigt bosatta. De får då rättigheter som liknar dem som EU-medborgare har.

I praktiken ges permanent uppehållstillstånd till de som beviljas asyl, nära anhöriga, stadigvarande bott tillsammans utomlands och skall återförenas i Sverige samt av humanitära skäl. Vid tveksamhet och då utredning krävs kan flera på varandra följande tidsbegränsade uppehållstillstånd komma att ges.

Arbetstillstånd

Arbetstillstånd krävs för den som inte har permanent uppehållstillstånd och som vill arbeta i Sverige. Arbetstillståndet är tidsbegränsat och erbjuds ofta för anställningar som är en del i ett internationellt utbyte ex. forskare, chefer på internationella företag, artister m.m. Tillföljd av ett ökat behov av arbetskraftinvandring har reglerna ändrats vilket innebär att en utlänning som har en särskilt attraktiv kompetensprofil för en svensk arbetsgivare, kan erhålla arbetstillstånd. Initialt för en period av 4 år och efter denna period kan personen erhålla permanent uppehållstillstånd.

Flyktingar m.fl.

Sverige är ansluten till 1951 års FN konvention angående flyktingars rättsliga ställning. En ”flykting” är en person som befinner sig utanför sitt hemland därför att personen känner en ”välgrundad fruktan för förföljelse och har fog för detta”. Även en statslös kan vara flykting. Enligt utlänningslagen har en flykting rätt till uppehållstillstånd (asyl) i Sverige. När det gäller ”välgrundad fruktan” ska detta bedömas både subjektivt och objektivt varvid tyngdpunkten ligger på det subjektiva planet. När det gäller ”förföljelse” så ska detta vara av en viss intensitet.

I utlänningslagen finns utöver flyktingbestämmelsen andra skyddsbestämmelser som går längre än konventionen. Uppehållstillstånd kan sålunda medges på någon av följande tre grunder:

• Personen känner en välgrundad fruktan för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan förnedrande behandling.
• Personen behöver skydd p.g.a. en yttre eller inre väpnad konflikt i hemlandet. Detta gäller även vid miljökatastrof.
• Personen känner välgrundad fruktan eller förföljelse på grund av sitt kön eller sexuell läggning.

Utvisning

Den som kommer till Sverige utan att uppfylla kraven vad avser pass, visering, uppehållstillstånd eller annat tillstånd kan avvisas. Med begreppet utvisning avses avlägsnande av en utlänning som stannat kvar i Sverige efter att dennes uppehållstillstånd löpt ut eller återkallats. Det är Migrationsverket som är beslutande myndighet och deras beslut kan oftast överklagas till Migrationsdomstolen.

Återkallelse av uppehållstillstånd eller arbetstillstånd får ske om personen exv. lämnat oriktiga uppgifter som varit av betydelse för tillståndet. Man ska vid ett ev. beslut om återkallelse ta hänsyn till dels hur länge personen bott i Sverige (krävs synnerliga skäl om det är mer än 4 år) dels humanitära skäl.

Utvisningsbeslut förenas normalt med ett återreseförbud till Sverige under viss tid.


Anknytning

Den som har för avsikt att bosätta sig i Sverige måste ansöka om uppehållstillstånd. Detta gäller den som vill leva tillsammans med en partner (anknytningsärenden), minderårigt barn som vill återförenas med en förälder eller annan nära anhörig till en person som bor i Sverige (hushållsgemenskap). Dessutom kan underåriga ogift barn som har en förälder som är gift eller sambo med anknytningspersonen också har rätt till uppehållstillstånd.

Anhörigpersonen i Sverige ska vara svensk medborgare eller ha ett permanent uppehållstillstånd.

Seriöst förhållande

Sökanden kan få upphållstillstånd om hen har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med anknytningspersonen.
Detta kräver dock att förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges.
Under vissa förhållanden kan nära anhöriga, som inte är make, sambo eller minderårigt barn, få uppehållstillstånd i Sverige. För det krävs dock att det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som inte fanns redan i hemlandet.

DNA-analys

En DNA-analys får utföras men ska ske frivilligt och på statens bekostnad. DNA-analys kan bli aktuellt i fall som rör familjeåterförening mellan minderåriga barn och deras föräldrar.
Det är obligatoriskt för Migrationsverket att erbjuda DNA-analys om övriga utredningar om släktskapet inte är tillräckliga för att uppehållstillstånd ska beviljas.

Försörjningskrav

För att få upphållstillstånd måste personen som bor i Sverige kunna försörja sig och ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för den anhöriga som söker uppehållstillstånd.
Det finns dock vissa undantag från kravet på försörjning t.ex. när anknytningspersonen i Sverige har uppehållstillstånd som flykting. Dessutom gäller inte försörjningskravet om den som söker uppehållstillstånd är ett barn och anknytningspersonen är barnets förälder. Undantaget gäller även om barnets andra förälder ansöker om uppehållstillstånd tillsammans med barnet.

Tillvägagångssätt

Huvudregeln är att ansökan om uppehållstillstånd lämnas in vid den svenska ambassaden i sökandes hemland varefter sökanden intervjuas och handlingarna skickas till Sverige där Migrationsverket övertar handläggningen. Migrationsverket kontaktar sedan personen som åberopas som anknytning och denne blir kallad till intervju och/eller får besvara ett frågeformulär. Efter att Migrationsverket avgjort ärendet, skickas beslutet till sökanden och till den svenska ambassaden i sökandes hemland.


Visum

Medborgare inom Schengenområdet kan besöka Sverige under en period av 3 månader utan att behöva särskilt tillstånd. Medborgare i de allra flesta länder utanför EU behöver dock visum för att besöka Sverige och de övriga Schengenländerna. I Sverige gäller Schengenavtalets regler för visum. Schengenavtalet betyder bland annat att Schengenstaterna har avskaffat kontrollen av personer som reser mellan länderna. Ett visum som beviljats av något av dessa länder gäller också för besök i alla de andra länderna. I undantagsfall kan det gälla för inresa bara i det land som utfärdat det, eller bara för vissa länder om innehavarens pass inte godtas av alla Schengenstater

Särskilda krav

Om en resenär vill besöka Sverige och de övriga Schengenstaterna måste resenären uppfylla en rad krav som är lika i alla länder. Dessutom finns det krav som skiljer sig från land till land. Varje utlandsmyndighet (ambassad eller konsulat) är en självständig myndighet som kan kräva ytterligare dokument eller ställa andra krav. Kraven kan förändras beroende på de rådande omständigheterna. Det är därför viktigt att resenären kontrollerar vad som gäller i det enskilda fallet.

Gemensamma krav

Alla som vill besöka Sverige och de övriga Schengenländerna behöver ha ett pass som är giltigt minst tre månader efter visumets slutdatum.

Ett annat krav är att besökaren har pengar för uppehället och för hemresan. Svenska myndigheter har bedömt att en person behöver 45 euro (cirka 450 kronor) per dag som besöket i Sverige varar. Beloppet kan i vissa fall bli lägre, till exempel för mindre barn, om kostnaden för kost och logi betalats i förväg eller om den sökande ska bo hos släkt eller vänner. Besökaren kan visa att hen har tillräckligt med pengar för uppehället med hjälp av exempelvis kontoutdrag från sin bank eller dokument där inbjudaren i Sverige lovar att stå för alla kostnader under besöket.

En individuell medicinsk reseförsäkring ska också finnas som täcker de kostnader som kan uppstå i samband med; akut läkarhjälp, brådskande sjukhusvård, hemtransport av medicinska skäl. Försäkringen ska täcka kostnader på minst 30 000 euro och gälla i alla Schengenländer